ADELN I DAG


De privilegier ridderskapet och adeln åtnjöt reglerades 1723 och rörde främst skattefriheten. Den sista spillran av detta försvann i Finland 1920 i och med övergången till inkomst och förmögenhetsbeskattning.

Men även om de ekonomiska privilegierna försvunnit, tillsammans med den politiska makten, så lever ätterna kvar och med dem en levande tradition.

Riddarhusets verksamhet idag grundar sig på riddarhusordningen av 1918, som stadsfästes av det unga självständiga Finlands riksföreståndare C.G. Mannerheim. I enlighet med innehållet i denna lag sammanträder adeln till adelsmöte vart tredje år. Däremellan handhas löpande ärenden av Riddarhusdirektionen, bestående av sju ordinarie medlemmar och fem suppleanter. Riddarhussekreteraren verkar som sekreterare både vid adelsmötet och i direktionen.

Skötseln av själv riddarhusbyggnaden, och vården av de historiskt värdefulla samlingar som finns i huset, är en viktig uppgift för Riddarhuset idag. I Riddarhusarkivet förvaras bl.a. en stor samling sköldebrev med vapenritningar i färg, de äldsta från 1500-talet. En förnämlig sigillsamling samt många fina medaljer ingår också i samlingarna.

Riddarhuskansliet, med bibliotek och arkiv för forskare, är öppet vardagar kl. 10-14. Där tjänstgör förutom en genealog också en amanuens och en kanslist som står till tjänst vid förfrågningar som rör olika verksamheter inom Riddarhuset.

Riddarhuset har personuppgifter över alla finländska adelsmän från medeltiden och framåt. Riddarhusgenealogen ansvarar för att dessa genealogier fortlöpande kompletteras, samt leder Riddarhusets övriga forsknings- och publikationsverksamhet.

Institutioner som helt motsvarar Riddarhuset i Finland finns enbart i Sverige. I övriga Europa finns det offentligrättsliga korporationer för adel med olika funktioner i Storbritannien, Nederländerna, Belgien och Spanien.